17 juni 2018

juni 17th, 2018

Jo, Jimmie.
Du har helt rätt.
Jag vet det. Jag bor mitt i det. Och min närmaste släkt likaså.
Jag har läst allt det där om utanförskap och no-go-zoner och sånt. Nu har jag lite koll själv också.

Jag kanske ska förklara lite. Jag bor i Brickebacken, en hyfsad lång bit från Örebro centrum, och går varje kväll igenom ett centrum där de jag ser ofta är mörkhyade människor från fjärran länder, mer sällan sådana som ser ut som jag.
Här har vi vakter som patrullerar i organiserad form för att få ordning och hålla koll. Jag har just stött ihop med två av dem när de gick igenom källaren i huset där jag bor.

Min syster har också en del erfarenheter. Hon är 71 nu, hennes man, min svåger, tio år äldre och när nästa utanförskapsområde, Vivalla, var alldeles nytt och fint i skarven mellan 1960-tal och 70-tal flyttade de dit. Nu, på det som kallas ålderns höst, har Vivalla fått dem att flytta.
Vivalla är ju lite speciellt med, senast jag kollade, 75 procent invånare med utländsk bakgrund, 95 procent av eleverna i skolan med utländsk bakgrund och 35 olika språk i skolan där.
Mitt Brickebacken byggdes samtidigt och då var det ju lite annat. Han som skulle bli prins Daniel föddes och han och hans familj bodde här – men nu ser ju befolkningsbilden ut ungefär som Vivalla.

Detta hade jag kunnat tala om med de två som med varsin gul väst på sig gick igenom källarvåningen i huset samtidigt med mig denna lördag kväll.
Två bastanta afrikanska damer med ”Områdesvärd” på ryggen. De och ett antal andra värdar går nämligen runt här i husen och i området på kvällarna och håller koll, snackar med ungdomar, ser till att hålla skadegörelsen borta och buset någon annanstans.

Det finns faktiskt samma system i Vivalla där syrran bor, Jimmie.
Men Vivalla fick dem ju att flytta, påpekar du?
Ja. De tyckte att det var lite jobbigt med huset i Degerfors de bodde i och ville få tag i en lägenhet istället.
De fick tag i en lägenhet på bottenvåningen i Vivalla och kunde flytta tillbaka dit igen, drygt 45 år efter att de flyttade in där för första gången.

Du ser, Jimmie.
Ute i verkligheten ser det inte ut som i propagandan. Det här jag sett förr. Inte bara i Brickebacken och Vivalla.
Jag såg det när jag bodde i Baggängen i Karlskoga eller i Norumshöjd i Göteborg och när jag bodde i Malmö och varje vecka besökte Rosengård eller hos mina vänner i Angered och släktingarna i Västra Frölunda.
Ingen ska säga att det är perfekt eller utan problem för det är det inte.
Tvärtom.
Ingen ska heller säga att vi skött frågor om utanförskap och integration särskilt bra. För det har vi inte.
Problemen är stora. Misslyckandena har varit många. Sveken ännu fler.

Men de som gör något åt saken är inte sådana som du, Jimmie, som istället bara försöker profitera på problemen och fiska i så grumliga vatten som möjligt.
De som gör något åt det är såna här damer som tillhör dem som du vill slänga ut men som sätter på sig en gul väst och lämnar familjen lördag kväll för att stå i ett kvällsskymningens centrum och hjälpa till att ge ett anständigt samhälle syre.

Mitt i sin verklighet. Och min.
Den som är så långt från din eftersom man ju, faktiskt, aldrig kan se det som man inte vill se.

16 juni 2018

juni 16th, 2018

Läser en sida av Motorsportveckans hemsida – en enda! – och enligt den är Näset i Karlskoga ett ”super coolt” ställe att hänga på. I år är det ”mini racing” där och vid Pumphuset ”jetski tävlingen”.
Summer meet har ett ”gedigert” program, på Boda Borg kan man ta ”tuff-tuff tåget”
Lekland är det närmast badhuset med en lång ”hinder bana” och man kan alltid ta ”en rejält promenad”.
”Mini racing” erbjuder för övrigt en tävling lördag och då talar vi ”bakhjuls drivet”.
Nej, jag tycker inte att det är fel att engagera lågstadiebarn i kommunal verksamhet.
Men är det ändå inte lite oklokt att låta dem få ansvaret för hemsidan?
***
Min yngste son fyller idag 18 år och det innebär att jag har fyra barn som kan ta körkort och som får vara med och bestämma hur Europa ska styras och ett femte som får göra det om tre år.
En märklig känsla.
***
Ny opinionsundersökning i SvD där kådisarna glädjande nog bara får 2,4 procent men där det i övrigt inte finns mycket att glädja sig åt.
Trillingpartierna i integration, flyktingfrågor, brott och straff – M, S och SD – ligger kvar på samma nivåer som tidigare, men vänstern ökar igen och naturligtvis som en följd av att Socialdemokraterna inte ens vill försöka vara socialdemokrater längre.
Men ser man till svenska män är det de som vill ge järnrören hos Jimmie mest inflytande och samtidigt rösta ut Miljöpartiet ur riksdagen.
Vad är det för fel på er när ni tror att miljöengagemang är en belastning och att lösningen på alla problem är att slänga ut folk och bygga murar runt Sverige?

15 juni 2018

juni 15th, 2018

NA berättar torsdag fortsättningen på en historia som är väl värd att skrivas. Så här;

27 mars i år.
Örebro.
En man 31-årig bilförare stannar inte på polisens uppmaning. Polisen börjar jaga bilföraren och på Nygatan skjuter polisen ett antal skott – jag uppfattar det som sju, andra uppgifter säger sex skott – mot mannen som lyckas köra därifrån men sedan dör av sina skottskador hopsjunken på Färgaregränd.
De två poliserna utreds nu för tjänstefel.

20 mars 2005.
En 22-årig man i Lindesberg, vars föräldrar under flera dagar sökt hjälp för honom hos psykiatrin, får en psykos och föräldrarna anser sig tvungna att kalla på polis.
En patrull kommer till platsen, 22-åringen gör på ganska långt avstånd ett utfall med kniv mot poliserna och en av poliserna öppnar eld.
Polismannen siktar på 22-åringens ben men siktar så illa att en kula studsar i en grind, ändrar riktning och träffar 22-åringen i magen.

I Lindesbergs-fallet utreds polisen och åtalas men frias i rättegången med hänvisning till nödvärn. Föräldrarna får heller inget skadestånd från staten.

Nu visar det sig att den polis som sköt ihjäl 22-åringen i Lindesberg är densamma som en av de två som på Nygatan skjutit ihjäl en 31-åring.
I NA får åklagaren Andres Jakobsson, som håller i utredningen, den fullt rimliga frågan att ”om samma person utreds för att ha använt sitt tjänstevapen två gånger, kan det inte handla om en ovanligt skjutglad polis?”
Jacobssons svar?
”Vad skulle det i så fall ha för betydelse?”

En hel del, skulle man kunna tänka sig.
Polisen i Sverige, som består av till lejonparten kloka och välvilliga människor med en vilja att göra väl, skjuter sällan någon.
Det händer i genomsnitt någon enstaka gång per år i landet.
I Örebro län har det i modern tid hänt två gånger att personer dött efter att polisen använt sina tjänstevapen och skjutit verkanseld.

Om det då i båda fallen är samma polis som gjort det och det i ena fallet handlat om ett totalt misslyckat nödvärnsskott och i det andra fallet 6-7 skott mot en bilförare som man enbart vet om att han inte stannat när polisen bett honom – känns det då inte fullt rimligt att ställa frågan om just den polismannen är lämplig att vara ute på våra gator med vapen i handen?

Jag tycker det.
Att han varit den aktive polismannen i de enda två fall i Örebro län där polisen skjutit någon känns som en alldeles utmärkt punkt i en utredning.
Det är beklagligt att åklagaren som utreder inte tycker det.
För allas vår skull.
***
Okej.
Bianca Ingrosso sommarpratare i P1?
Och programmet är fortfarande 90 minuter?

14 juni 2018

juni 14th, 2018

Jag lyssnar med ett öra på SVT:s regionala nyheter och enligt dem är, om jag hör rätt, var trettonde politiker som kandiderar i valet i Örebro län i höst lagförda för något brott.
Det är illa.
Det borde vara fler.
Dessutom vore det bra om i vart fall var tionde haft med kronofogden att göra, om lika hög andel varit tvungna att gå till socialen någon gång och om sisådär var åttonde varit tvungna att gå till pantbanken med vigselringen i varje fall en gång.

Missförstå mig rätt.
Att vara ”lagförd” för brott är till exempel att ha kört mot rött, nekat till rödkörningen och därmed fått den avgjord i domstolen, haft någon annan typ av trafikförseelse bakom sig eller gjort sig skyldiga till någon annan förseelse som fått avgöras av tingsrätten.
Det är alltså inte så att var trettonde politiker mördat, rånat banker eller försökt smuggla kilovis med heroin.

Men – det här är poängen i sammanhanget – ju fler människor vi har som politiker som haft med rättssamhället, socialen, kronofogden, pantbanken och så vidare, desto fler politiker som har erfarenhet av hur det är att ha det tufft och jobbigt – och desto större förståelse för vad man behöver göra för vanliga människors vardag.

Så att var trettonde politisk kandidat i Örebro län är ”lagförd” för i 99 av 100 fall småbrott utan betydelse för bedömningen av dem är definitivt inget argument mot deras kandidatur.
Snarare tvärtom.

12 juni 2018

juni 12th, 2018

Ännu en dag med ett obegripligt horoskop;
”Få saker tilltalar dig för ögonblicket men du har inget behov av att känna oro”.
***
Träningsmagasinet ”I form” skickar dagliga mejl.
Två av de senaste har rubrikerna ”Träna dig till orgasm” respektive ”Så undviker du snuskiga fötter”.
Jag undrar om de hör ihop på något sätt.

10 juni 2018

juni 10th, 2018

Studentexamen i fredags.
En sverigedemokratisk mardröm.
Utanför Elias skola ett hav av föräldrar, släktingar, vänner. I fönstren sju eller om det var nio klasser, typ 300 elever som går ut gymnasiet.
Långa, korta, smala, tjocka, blonda, svarthåriga, ljusa, mörka, med hijab under studentmössan, med svenska flaggan på sidan av studentmössan, med sitt ursprungslands eller föräldrarnas flagga draperad runt axlarna. Eller något annat.
Glädje, kärlek, gemenskap.
300 elever av helt skiftande bakgrund springer ut i livet, beredd att tillsammans ta sin del i det svenska samhället och blandas med alla oss som stolta tar emot dem.

Enbart glädje.
Ingen som talar om dom och vi.
Men många som lyser av stolthet och kärlek.
På Norr när lastbilsflaken passerar står tre personer, jag gissar med en bakgrund i Iran, Irak, Libanon, jag vet inte men defintivt utslängda om järnrören skulle ta över, med varsin nytryckt vit T-shirt på sig.
På framsidan en bild av deras släkting som tar studenten, hennes namn och texten ”Vi är stolta över dig”.
Det är vi andra också. Över er allihop.
Men Jimmie Åkesson skulle ha fått krupp en dag som den här.
***
Lundell i ”Vardagar” om grabbigheten;

”Jag avskydde det
och har sen kommit att avsky allt det där
Det korkade
det nedlåtande
Det hö-hö-iga

Men å andra sidan kan det ha gjort mej
frånvarande
tyst och för mej själv
i förhållanden
äktenskapen”

Så kan det vara.
***

95 procent av skräpet i Medelhavet är plast, i havssedimenten i havet finns 10 000 mikroplastpartiklar per kvadratkilometer och de största nedsmutsarna är Turkiet med 144 ton, Spanien 126 ton, Italien 90 ton, Egypten 77 ton och Frankrike 66 ton.
Per dag.
Det är det dåliga.
Den bra sidan är att om du slänger en plastpåse till i återvinningen har du ändå gjort världen en tusendels millimeter bättre.
Du kan ändå göra skillnad. Konkret. Praktiskt.
Och du kan ju inte ställa några krav på andra om du inte gör rätt själv.

7 juni 2018

juni 7th, 2018

Vaknar tio över sex till ett väder som ännu inte riktigt bestämt sig.
Läser några sidor Lundell, nya ”Vardagar” på toaletten, betalar en räkning och gör kaffe.
Lundell återvände till alkoholen, skriver om en Hemingway-frukost, två gin och tonic och en omelett med buffelost, konstaterar att det varit 14 dagar med alkohol men att han måste stoppa för två dagar senare ska han köra BMW:n till Karlstad.
Förstår känslan.
Frukostkänslan.
Den är fantastisk.
Frukostdelen har jag nog aldrig testat men att vakna vid typ halv fyra, gå ut till kylen, hämta två iskalla 7,2:or, gå in och lägga sig med dem och en deckare, läsa några kapitel och sedan somna om är fantastiskt.
Problemet är sen. När man måste ta tag i dagen. I livet.
Just den här dagen, 7 juni, har jag varit utan alkohol i elva månader.
Det har gjort mig till någon jag aldrig tidigare varit, inte sedan jag var 13 år och drack fem mellanöl och somnade i en snödriva.
Sedan dess har jag missbrukat alkohol.
Nu inte.
Jag kan förstå Lundells känsla men inte att han valde att återvända. Inte till 14 dagar av alkohol.
Jag kan känna min längtan till en kall öl när jag går förbi uteserveringarna en solig dag som nu i maj och inse hur gott det skulle vara.
Men jag vet ju att det inte stoppar där.
Och jag minns, innan längtan hunnit slå ro, allt det andra också.
Att ligga och svettas och frysa och ha Ica 500 meter bort men inte veta om man klarar att ta sig dit. Att samla kraft för att på eftermiddagen ta sig nog mycket samman för att gå till Systembolaget. Att våndas ett dygn för vad man druckit och vad man gjort.
Att förlora allt. Inklusive värdigheten, det viktigaste.
Och nu?
Liv. Tillvaro. Jobb. Bostad. Arbete. Träning. Anständighet. En möjlighet att efter att ha gjort så mycket dåligt och illa mot andra och sig själv så länge istället kunna göra något bra.
Så…tack, men nej tack.
***
Läser Mari Jungstedts nya
Önskar jag inte gjort det.
Masten går av på en båt som är med i Gotland runt och man måste gå in i skydd i en hamn och då bryter en i besättningen ihop, kastar sig i sjön och simmar in i land där han upptäcker en mördad man med armarna bakbundna och silvertejp över munnen.
Det visar sig att mordet på mannen är beställt av skepparen på båten med mastbrottet som sedan hånglar upp en av kriminalarna som utreder mordet innan polischefen som har ett förhållande till just den kriminalaren skjuter skepparen.
Du hör, va?
***
Vi har en alltmer tilltagande skitnödighet när det gäller nationaldagen, genomlevd igår.
Ingen har ju någonsin brytt sig om vare sig det ur Skansen-jippo födda som kallades Svenska flaggans dag, ej heller det som blev nationaldag 1983, salutdag 1995 och helgdag 2005.
Åsså ska vi börja låtsas att vi faktiskt bryr oss. Och fyller våra hjärnor med trams och lögner om att man inte får hissa svenska flaggan här och inte sjunga nationalsången där och snart kommer naturligtvis någon sverigedemokrat att hävda att det är en islamistisk konspiration som gör att Ramadan ligger under Sveriges nationaldag.

6 juni 2018

juni 6th, 2018

Låt oss, så här på nationaldagen, gemensamt och unisont hylla det svenska kungaparet.
Ättlingen till en fransk militär och en tysk direktörsdotter delvis uppvuxen i Brasilien, med tre barn berättigade till hemspråksundervisning i skolan, är precis vad vi behöver i dessa sverigedemokratiskt inskränkta tider.
***
Underligt horoskop för mig denna dag;
”Du kan få besök av långväga gäster. Något har grumlat ditt omdöme”.
***
Det går bra för oss i miljösvängen.
2017 slängde vi i snitt 473 kilo hushållsavfall per person.
Det var 2,5 procent mer än 2016.
För övrigt cirka 2,2 miljoner ton – 2 200 000 000 kilo – mat- och restavfall.

5 juni 2018

juni 5th, 2018

Ägnar dagen åt döden.
Mest åt det faktum åt att vi så envist och på alla sätt försöker upphäva den.
Nya begravningsbyrån Fenix ska digitalisera begravningsbranschen och letar nu efter någon som kan utveckla en chatbot så att man både i röst och uttryck ska kunna efterlikna den som dött.
- Jag tycker inte att det är mer makabert att sätta på mig VR-glasögon och dricka kaffe med en död make än att exempelvis titta på bilder eller filmer av honom, säger Charlotte Runius, vd , till Veckans affärer.
Det tycker jag.

Men det här ligger i tiden.
En amerikansk sajt erbjuder sig att – inte oväntat mot en mindre avgift – fortsätta ens tillvaro på sociala medier efter att man dött.
Den uppdaterar på Facebook, Twitter, Instagram och så vidare så att det faktiskt verkar som om man inte dött.
I varje fall inte så mycket.
En annan, också amerikansk, sajt erbjuder en annan efter-döden-tjänst – även det om en mindre avgift – där man redan nu kan boka lite dejter på andra sidan eftersom där väntar ett helt himmelrike med döingar som Marilyn Monroe, John Lennon, Elvis Presley och varför vänta med att söka upp dem tills man kolat om man kan boka en tid med dem redan nu?

Vi accepterar det mesta med döden.
Utom att den faktiskt innebär att man dör.

Antalet fängelsedömda som återfaller i brott har sjunkit kraftigt. Antalet dömda ungdomsbrottslingar har också sjunkit rejält.
Så då är den stora majoriteten av våra politiker snabbt men inte logiskt överens om att vi ska döma ännu fler till fängelse, vi ska utdöma ännu längre fängelsestraff och, nu senast, vi ska slopa den princip vi hittills haft om att ge ungdomar kortare fängelsestraff än vuxna genom att slopa den så kallade ungdomsrabatten.
Fler i fängelse längre och fler ungdomar längre i fängelse är alltså politikernas svar på en utveckling där färre återfaller i brott, antalet dömda ungdomsbrottslingar minskar och ingen forskning i världen visar att det på en millimeter får någon effekt med hårdare straff.
Logiken är inte klockren.

Det är däremot Horace Engdahl.
I ett långt reportage i SvD denna söndag dissar denna ubermensch såväl demokrati som vanligt folk.
”Oavsättbara ledamöter – för Akademiens ledamöter är i realiteten oavsättbara – tar inte kommandon, har ingen ´ledare´. Jag medger att detta kan vara svårt att förstå, eftersom resten av samhället fungerar genom hierarkisk underordning, ibland kallad ´demokrati´, men så är det”, mejlar Horace till SvD.
Vad folk tycker kan man skita i.
”Ibland slår det om, och jag blir nästan folkkär. Så slår det om igen osv. Det finns ingen djupare mening i allt detta”.
Ein land, ein folk, ein akademi, typ.

4 juni 2018

juni 4th, 2018

Läser Arbetet, den en-gång-i-veckan-tidning där jag själv gjorde min praktiktermin från journalisthögskolan. Då arbetarrörelsens stolthet på tidningssidan med ett mäktigt hus på Bergsgatan. Idag en veckotidning från LO men väl värd att läsa.
Dock;
”Idag har få sett röken av ett förstahandskontrakt”, skriver Zina Al-Dewany och hänvisar till sig själv som 90-talsfödd i en recension av Gudrun Schyman-biografin ”Det gäller livet”.
Jo.
Sant.
Om man är född i någon av våra tre stora städer men inte annars.
Konjunkturer kommer och går – Stockholms-centreringen och bristen på kunskap om en tillvaro utanför tullarna består.

I samma tidning;
Arbetsmiljöverket, Skatteverket och polisen granskar thaimassagesalonger och nagelsalonger.
- På många av salongerna är det ren slavhandel som pågår, säger Conny Svensson från Skatteverket.
Det får fortgå, konstaterar de.
De som jobbar på nagelsalongerna är nästan uteslutande från Vietnam och har ett tillstånd som ”varaktigt boende” i Tjeckien.
Varför?
För att den som har ett tillstånd som ”varaktigt boende” i ett EU-land inte syns i någon statistik, inte kan ställa krav på löner i nivå med kollektivavtal eller att man ska ha en lön som man ska kunna försörja sig på vilket är ett krav om en människor som utanför EU ska få arbetstillstånd i Sverige.
Har man ett ”Tjeckien-papper” så kan man jobba 90 dagar i vilket EU-land som helst under vilka villkor som helst och vi har hittat ett modernt sätt att organisera slavliknande arbete.
Det är en vacker värld vi bygger.

Samma tidning;
Pappers har haft kongress och fackförbundet sade där nej till att man ska kunna bli medlem digitalt och sade nej till det ”av kostnadsskäl”.
Däremot beslutade man om en kampanj – Ung-20 – som ska få fler unga att gå med i facket via en tredagarsfest i Stockholm.
Projektet har en budget på 37 miljoner kr.
Det är även en underlig värld vi bygger.