21 april 2019 – Om när man håller tyst och när man inte gör det

Ibland kan både vad ett parti gör och vad ett parti inte gör säga en hel del om partiet ifråga.
Förra månaden motionerade ”Sverigedemokraten” Mark Collins, kommunfullmäktigeledamot för partiet i Kramfors, om att man skulle välkomna muslimer till Kramfors, bland annat genom att bygga en moské.
Väldigt få nyanlända stannar i Kramfors, konstaterade SD-politikern och genom att visa att man välkomnar muslimer kunde man åtgärda en del av det.
Partiets centrala ledning reagerade omedelbart.
Man inledde en utredning om eventuell uteslutning av Collins, ”Sverigedemokraternas” presschef kallade förslaget ”ett allvarligt övertramp”, ”beklämmande” eftersom det ”går emot vår politik i stort” och att det sammanfattningsvis var ”en oerhört problematisk händelse” att en SD-politiker i Kramfors föreslog att man skulle säga att muslimer var välkomna till Kramfors.
Den här månaden har Sara Johansson, tidigare ordförande för ”Sverigedemokraterna” i Växjö, nu aktiv lokalpolitiker förklarat att man inte ska ta emot ”IS-terrorister eller IS-barn”, bland annat därför att ”IS-barnen är ju drillade att utföra mord” och att ta emot spädbarn eller ett- och tvååringar ”handlar om rikets säkerhet och medborgarnas säkerhet”.
Därför ska vi inte ta emot några barn på väg att dö, skyldiga till brottet  att ha valt fel föräldrar, utan låta dem avlida då de är ”drillade att utföra mord”.
Och från ”Sverigedemokraternas” centrala ledning har kommentaren varit…nej, just det. Ingen alls.
Inget fördömande, inget avståndstagande, inte ett ord om att det skulle vara exempelvis ”oerhört problematiskt” att en framträdande SD-lokalpolitiker framför åsikten att det är rätt att låta småbarn avlida i läger istället för att rädda dem.
Eller att den åsikten ”går emot vår politik i stort” eller så.
Ibland säger det, som sagt, en hel del om ett parti både när det säger något och när det är alldeles tyst.
Det säger också en del när sju partier i riksdagen tycker att vi ska försöker rädda dessa barns liv och ett enda inte ansluter sig till den humanitära uppfattningen att barns liv om möjligt ska räddas.
Istället spekulerar SD i att man ska dra åt sig fler röster på att stå för att det är rätt att låta barnen dö.
Det är äckligt och på alla sätt frånstötande.
Men det är också, även det, ganska talande.

Leave a Reply


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu