Archive for the ‘journalistik’ Category

Två av sex är inte så illa

tisdag, november 10th, 2009

Mest fascinerande i Filipstad denna tisdag är dock Aftonbladets löpsedel.
Där står det:

”4 AV 6
DÖDA
SVENSKAR
VÄGRADES
VÅRD”

Jag är mest förvånad över att inte alla sex vägrades vård.

En tjeck nystavning

måndag, november 9th, 2009

Att KT nu skriver om att de som får Karlskoga lasaretts kvalitetspris 2009 tar emot ”tjecken på 15 000 kronor, blommor och äran” kanske inte förvånar så många.

Men att Aftonbladet när det gäller herrarnas fotbollscup i en rubrik hävdar ”Malmö mästa mästarna” är mer oväntat.

Och i KT-artikeln, som handlar om amningsgruppen på lasarettet, påstås att  ”det är väldigt viktigt med amning inte bara för barnets bästa utan även för mamman som minskar chansen betydligt att få bröstcancer”.
Många av oss skulle snarare beteckna det som en risk.

Mögrevsände

söndag, november 8th, 2009

mora

Fram till klockan 14.00 denna lördag tror jag att jag är ledig, kan slappa en hel eftermiddag, käka något och sedan gå ut på krogen på kvällen.
Då ringer Expressen.
- Kan du åka till Mora och skriva Mora-Leksand i kväll?
Jag älskar det.
Jag kan inte tänka mig något roligare än att på det sättet få mina planer fullkomligt omkullkastade.

En gång stod jag i kön på Ica för att betala när telefonen ringde.
- Kan du något om cykel, undrade en redaktör.
Jag tänkte. Två hjul, ett styre och en sadel. Trampor och kedja längst ned.
- Ja, sade jag.
- Kan du åka till Italien och bevaka Giro d´Italia en vecka åt oss?
- Okej.

En annan gång ringde Expressen just när jag skulle kliva in genom ytterdörren på Bangatan.
- Sätt dig i bilen och åk till Karlstad! Ta med fotografen, vrålade en riktigt het nattchef.
- Okej.
- Vi ringer längs vägen!
Vi hade hunnit till Ölme när samme chef ringde igen. Han var (och är) stockholmare vilket kanske framgår av nästa replikväxling.
- Eeh…det är inte Karlstad ni ska till. Det är lite utanför.
- Okej. Var?
- Årjäng.
- Årjäng är inte ”lite utanför Karlstad”. Årjäng är ”norska gränsen”.
- Okej. Men åk dit.
Vi åkte dit och var hemma i Karlskoga igen fem på morgonen.

Två timmar senare skulle jag hämta ut en hyrbil och åka till Hästens i Köping för ett reportage…inte så pigg.
När jag vid 13-tiden kom ut från Hästens ringde Expressen igen.
- Kan ni åka tillbaka till Årjäng?
Det blev en natt till i skogarna i väst.

Och vid ett helt annat tillfälle stod jag på en stege i Smedjebacken när Expressen ringde.
- Kan du skriva Ryssland-Sverige? Hockey?
- Visst. När är matchen?
- Om en timme. I Moskva.
Den fick jag följa via tv:n.

Men den här lördagen sätter jag mig i bilen och åker till FM Mattsson arena i Mora genom 23 mil av skog och platser som heter sånt som Vimo och Mögrevsände.
Det är alltid roligt att komma till hallen i Mora.
Den här kvällen är det fullspikat, det är Slaget om Siljan, 4.500 på läktarna, folk har tagit ett par pilsner eller tolv men stämningen är ändå avslappnad.

Där andra arenor har datorutprintade medialistor och säkerhetskontroller sitter en funktionär hos Mora och skriver upp våra namn för hand på en sida i ett kollegieblock och i pressrummet finns hemlagad Janssons frestelse och lika hemlagad grekisk sallad samt (naturligtvis) knäckebröd och efter matchen frågar jag om jag kan sitta kvar i pressrummet och skriva.
- Visst, säger pressvärden.
- Du kan stanna här hela natten om du vill.

Det är nästan som när Nilsson och jag var i Ängelholm på superettanfotboll och inte blev färdigskrivna i tid…så vi fick låna nyckeln och stänga stadion själva när vi skrivit klart och åka hem och lämna nyckeln hos den ansvarige.

Och i hallen är det ingen som ”hatar”, det är två klackar som gapar om hur de ”älskar”  och det är naturligtvis rätt, hat har inget på en idrottsläktare att göra. Heller.

Strax efter 21 är jag klar i Mora och åker tillbaka i ett duggregn Winnerbäck kunnat skriva sånger om.
I den del av Dalarna jag kör igenom hemåt är det nästan ingen trafik, folk i Dalarna kanske inte kan köra så mycket bil lördagskvällar, i Lesjöfors står fem ungdomar vid en busshållplats och övertygar mig om att jag faktiskt inte är den enda vakna människan på jorden men i Filipstad verkar Hotell John helt stängt och i Storfors ser jag inte en människa.

Hemma halv tolv, fortfarande med en snabbt försvinnande tro att jag vill gå ut och ta en öl.
Så blir det förstås inte, det blir det aldrig, men framförallt…det är ju så kul det här…att aldrig veta något…att bara slängas iväg någonstans, i någon riktning, att något helt oväntat helt plötsligt händer.

Jag har hållit på med det här i fler år än Carola sjungit ”Främling” men blir fortfarande lika ohämmat barnsligt förtjust i att få åka iväg, tycker fortfarande att varje tripp till Karlstad, Linköping, Mora eller vad det nu är är en ny pärla att trä upp på bandet.

Så när jag andra gången denna lördag passerar Mögrevsände mitt emellan Lesjöfors och Filipstad så känner jag mig privilegierad.
Något fel är det.

Karlskoga-dramatik

torsdag, oktober 29th, 2009

Det är en sådan där dag, du vet.
En sådan som det allt för ofta är sju dagar av varje vecka  i Karlskoga.

Det händer ingenting som kan få en frilansjournalist att ens fundera över möjligheten att få skriva en text om någon dramatisk händelse, en text som i slutänden kan utmynna i en faktura som i sin tur kan ge pengar till korv och pilsner även nästa månad.

Det mest dramatiska som hänt under dagen är att ett rådjur sprang över Fisksjöleden vid 18-tiden.
50 meter framför min bil.
Men inte ens ”jag var där”-vinkeln skulle räcka för att trigga igång Expressen på storyn.

Så händer det.
Jesper ringer vid 20-tiden.
- Varför åker polisen med blåljus och i en jävla fart genom stan?
- Vet inte, svarar jag men känner pulsen stiga, funderar på om jag kan be Kalle ta hand om Klara, hur mycket bensin jag har i bilen och ser i neonskrift på himmelen morgondagens rubriker framför mig.

”Trippelmord”.
”Rånarjakt på E18″.
”Han försökte fly med miljonerna”.

Så var det inte…riktigt.
- Det var två pensionärer som blev osams vid Statoil i en buss från en Finlandsfärja, berättade vakthavande.
- Den ene blev förbannad för att den andre kastade flirtiga blickar på hans fru.
- Dessutom hade den karlen, flirtaren alltså,  råkat spilla öl över hans nya Hawaii-skjorta…

…och jag blir kvar i soffan framför ”Niklas mat” med Klara i knät och nynnar, med en berusad papegojas monotona envishet, på ”I morgon är en annan dag”.
Då  jävlar…

Språklådan

onsdag, oktober 28th, 2009

Jag är inte så förvånad över att en kvällstidningsjournalist denna dag tror att det heter ”jämnbördig”.
Jag är sällan förvånad när just journalister har svårt med svenskan (som när en lokal journalist som vi ska vara barmhärtiga och inte avslöja namnet på två gånger samma vecka tror att han eller hon som presenterar ett program är en ”konfrancier”).

GP:s dåvarande kulturchef Karl Beijbom skrev en gång att ”det är väl en sak att svenska skolor utbildar analfabeter – men varför måste alla få jobb på svenska tidningar sedan?” och det kan man ju fundera över.

I samma kvällstidning hävdar en hockeyspelare att det är kul ”att spela så mycket matcher” och det orkar man knappt reagera över längre.
Däremot trodde jag att en man som Leif G W Persson skulle veta att det heter ”emellan” och inte ”i mellan”.

I posten ramlar reklam ned från en lokal pizzeria som slår ett slag för något man kallar ”Ät & dryck så mycket du orkar”.
Bland det man kan välja att vräka i sig av finns ”Ass fahitas” men…jag får nog fel associationer.

Och även om jag kan hålla med om att fläskfilé är det mest allsidiga köttet och passar i de mest skiftande sammanhang så hade jag ingen aning om att man kan stava det ”flexfilé”.


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu