Karlgrens blogg

En man på Willys påminner mig och den här gången ska jag skriva om det innan jag glömmer det igen.
Det handlar om K-center. Och om skojarna som äger det.

Förr var gångarna i och runt K-center uppvärmda.
Men det kostar pengar så fastighetsskojarna stängde av värmen och lät K-center bli samma sörja som resten av stan.

Rullbandet mellan våningarna har stått stilla i flera år.
Det kostar pengar att fixa även det och lär aldrig ske.

Ovanför rullbandet står det, vid “fel” väderlek, hinkar och papperskorgar som tar hand om vattnet som droppar ner från taket.
Att laga taket så att det inte regnar in i Kulan kostar pengar och är följaktligen inte aktuellt.

De tomma lokalerna förblir tomma och ansträngningarna att fylla dem med verksamhet består i att man i en av de tre tomma affärslokalerna satt upp en skylt (för säkerhets skull med en felaktig särskrivning) med ett telefonnummer I Stockholm man kan ringa om man vill hyra vad de kallar en “butiks lokal”.

Att aktivt arbeta för att fylla K-center skulle ju inte bara kräva engagemang utan dessutom att man i fysisk mening fanns på plats och att centrat i fråga var mer än ett kostnads- och intäktsställe i bokföringen och blir följaktligen inte heller aktuellt.

K-center är på väg att - i fastighetsskojarnas regi - förslummas.
Det är ungefär det sista ett Karlskoga även i övrigt i utförsbacken behöver.

Lars Grahn Wåhlén, min gode vän på Kuriren, skriver om Kurirens sportredaktion;
“Varje gång vi kör över vår konkurrent (KT, alltså - min anmärkning) brukar vi kalla det för “blå kross”.
Konkurrenten är ju lite “blåare” än oss”.

Det är ju lite rart att folk fortfarande tänker så.
Inte sant men rart.

En kapitalistfamilj, inne på tredje generationen som tidningsägare, ger ut den NWT som i sin tur äger den längs vägen alltmer osjälvständiga lokalupplagan Karlskoga tidning.
Några andra kapitalister, även här med familjeband, här av märket Hjörne, äger tidningar som Göteborgs-Posten, VLT i Västerås, Nerikes allehanda och har som en liten biprodukt fått med sig Karlskoga-Kuriren på köpet.

Båda kapitalistgängen ger ut tidningar av samma anledning - att i slutänden tjäna pengar.
Inget ont i det. Det ingår liksom i arbetsbeskrivningen för kapitalister och är inget att säga om.

Det är också därför de är så extremt intresserade av siffror och så ointresserade av bokstäver, så fenomenalt pubertetsivriga på att skära i kostnader och personal och lika ointresserade av att diskutera redaktionellt innehåll som en sverigedemokrat av att diskutera fördelarna med kulturell mångfald.

Enda skillnaden mellan de två kapitalistgängen är att medan det ena kapitalistgänget (Ander-familjen) får försöka få verksamheten att gå ihop på egen hand så får det andra kapitalistgänget (Hjörne & co) årligen ett antal miljoner kr av skattepengar för att ge ut sin tidning i Karlskoga (år 2008 6.741.000 kr som annars kunde ha gått till exempel skola och barnomsorg).
Det är en obegriplighet i sig men gör å andra sidan att Larsa har ett jobb.

Att sedan Kurirens ägare anser sig ha råd att ha ett kalkerpapper vid namn Monica Sundberg anställt som ledarskribent för att recitera vad Niina Laitila och Mona Sahlin sagt dagen innan är ju bara ett strategiskt drag för att Karlskogas kvarvarande socialdemokrater ska behålla tidningen ett tag till (även om Socialdemokraternas lokala ordförande Helena Frisk förra gången Kuriren var konkurshotad övergick från helårsprenumeration till att betala tidningen per månad).

Att man har en ledarskribent utan egna åsikter gör ju inte tidningen mer röd än konkurrenten (som i sin tur har en chefredaktör med samma bristsjukdom).

Är KT lite blåare än Kuriren är det enbart av ilska över att tidningarna inte konkurrerar på lika villkor.
Det är en diskussion som vi inte behöver föra om tio år.
Då finns ingen av dem kvar.
Oberoende av färgnyanser.

2009 års mest intressanta notis stod att läsa i Karlskoga tidning den 10 november och inleddes med meningen:
“Vid en inventering på Systembolaget upptäcktes att 23 helflaskor  vodka saknades”.

Skattebetalarnas förening är en extrem lobbyorganisation för sänkta skatter till varje pris - oberoende av vad det kostar i försämringar och utslagning, oberoende av hur det slår sönder det solidariska samhället och obereoende av vilket mänskligt pris som måste betalas.
Det enda föreningen sedan decennier slåss för är att de redan rika ska bli rikare genom att den andel de får betala till våra gemensamma utgifter för vård, skola, omsorg om unga och gamla och så vidare ska bli lägre och lägre och lägre.

Denna organisation har nu prisat Karlskoga kommun som den kommun som är duktigast på att stå för den politik föreningen vill se.

Karlskoga har “ovanligt effektiva verksamheter” och visar “ansvarstagande med skattepengar”, säger Skattebetalarnas förening och överlämnar diplom, blommor och en osthyvel till kommunen - en osthyvel som är symbolen för det av alla drabbade så avskydda system för neddragningar som innebär att man skär rakt över i verksamheterna utan hänsyn.

Niina Laitila, kommunstyrelsens ordförande och det slags socialdemokrat som finns nu för tiden, tycker att “detär jätteroligt att få den här utmärkelsen”, att det är “en uppmuntran i det fortsatta arbetet” och påpekar för säkerhets skull ytterligare en gång hur “jätteroligt” det är.
På den tid det fanns socialdemokrater av ett annat slag hade man skämts i motsvarande läge.

Åker till Kungsteatern denna trettondag för att se “En julsaga”.
Det blir inget.
Det är utsålt och jag, Kalle och Klara får köpa biljetter till lördag istället.

Niema problema.
Det är ju bara roligt att se den rejäla framgång Lyset har med denna uppsättning.

Utanför Kungsteatern står den man vi kan kalla Bo Leksell, i pjäsen i en roll som välgörare och i verkligheten en man vars första offentliga framträdande var när han ställde ut sina gamla skor i Oscarias skyltfönster efter att ha köpt nya i affären.

I övrigt?
Tja…när nu Matz Ericson inte bara är ordförande i Lyset utan dessutom välgörare i pjäsen (ett arv från tiden som kommunalråd?) skulle han väl kunna få sitt namn rättstavat i programmet?

Det mest förvånande?
Mohammed Ali spelar fiol i pjäsens orkester.
Bara en sådan sak.
Ett rätt långt steg från boxningen.

Och;
framgången med “En julsaga” är förhoppningsvis en mental knytnäve i magen på de konsulter som vill lägga ned Kungsteatern för att det finns scener på andra håll.
Att de skulle förstå känslan i att ha ett eget hem för alla aktiva unga och vuxna teaterentusiaster är inte att räkna med.

Men konsulter brukar vara bra på siffror.
Lyset presenterar några i programmet.
Under de senaste 1,5 åren har Lyset genomfört 12 produktioner och 65 föreställningar med 5.109 personer totalt i publiken.
Man har lagt 1.698 timmar i repetitions- och speltid och cirka 1.300 timmar i bygg och ljussättning etc och aktiverat ungefär 135 teaterarbetare i alla åldrar.

Tugga på den ett tag, kära konsulter.
Och lämna sedan Kungsteatern i fred.

Karlskoga goes international

Nej, hela världens uppmärksamhet har kanske inte konstant riktats mot Karlskoga hela året.
Men lite.

Okej då.
Väldigt lite. Men något i alla fall.

När amerikanska nyhetsmagasinet Time publiceras tio-i-topp-listor i 50 kategorier (www.time.com/toptens) toppar Karlskoga en av listorna.

Det är listan över “Top 10 Oddball News Stories”, det vill säga “Årets knäppaste nyhetsrapportering” ungefär.

“The Swedes may be warm, but they are not warm and fuzzy. This fall, authorities rounded up 3,000 wild rabbits and then burned them for fuel at a heating plant in central Sweden. Bunny-killing is an annual practice in Stockholm — it’s used to combat overpopulation in the city’s extensive network of parks — but the animals had never been used to heat buildings before this year.
“The bodies contain a lot of fat, and fat has exactly the same energy content as normal heating oil,” explained Leo Virta, chief executive of Konvex, the company handling the bunny-burning.
Supporters said that since the bunnies were going to be culled anyway, using them for fuel was both economical and environmentally friendly. Unsurprisingly, Swedish animal-rights activists were not convinced” skriver Time.

Frågan är nu hur kommunledningen ska utnyttja den internationella berömmelsen.
“Årets kaninkommun 2010″ efter “Årets kulturkommun 2009″?

Igår gick solen upp klockan 8.57 i Karlskoga och ned klockan 15.01.
Idag gick solen också upp 8.57 men går ned klockan 15.02.
En minut senare.
Nu går det, äntligen, åt rätt håll.

Jag trodde, tills i förra veckan, att jag har Karlskogas fulaste bil.
Nu tror jag att jag har den näst fulaste.

Men.
Det är en 18 år gammal Volvo-kombi, en gång vit men med lacken förstörd av nedfall från några träd den stod parkerad under ett par veckor och med dekorativa rosthål här och där.
Inne i bilen hänger delar av innertaket sönderrivet likt små moln medan det som finns mellan innertaket och plåten och som man inte vill ha i huvudet ramlar ned i huvudet på en.
Min bil är, kort sagt, en bil man inte vill ha parkerad på gatan utanför sin villa eftersom risken är stor att villapriserna i området sjunkit med 20 procent när den körs därifrån

Men denna bil utövar en oemotståndlig dragningskraft på tjuvar och poliser.
Det finns fortfarande några få polispatruller som inte stoppat mig när de sett bilen men de är så få att man på allvar överväger att ha stoppat mig minst en gång ska vara obligatoriskt för att man ska anses ha genomfört polisutbildningen fullt ut.

Men tjuvarna?!
Först försökte någon bända upp dörrlåset på förarsidan, antagligen med en bred skruvmejsel med resultatet att man istället för att använda nyckel nästan kan sticka in handen i låset och vrida om.

Sedan stal någon främre regskylten på bilen vilket en polislögn senare kostade mig 1.500 kr.
Och nu, två veckor efter att bilen besiktigats utan anmärkning vilket återgivit mig tron på högre makter, har någon under natten stulit de två strålkastarinsatserna i höger och vänster hörn framme.
.
Karlskogas kriminella måste ha sällsynt dålig smak.

Musikpalatset ska säljas och Kungsteatern sägas upp, anser Karlskoga kommuns konsulter som gjort en lokalutredning.
Allt som nu nödvändigtvis behöver göras på en scen kan nämligen göras i Folkets hus eller i Bregårdsskolans aula, konstaterar konsulten.

Det är naturligtvis rätt och riktigt men som vanligt i detta kommunalgråa Sverige tar konsulten inte steget fullt ut.
Varför nöja sig med såna här halvmesyrer?

Det fullkomligt dräller ju av exempel på hur kommunala ytor och anläggningar utnyttjats dåligt och inte nog kostnadseffektivt.
Ta till exempel Nobelstadion.
Varenda match jag sett där så är det endast 22 spelare på planen.
Och då rör det sig ändå om en ungefär 6.500 kvadratmeter stor yta där åtminstone tre gånger så många borde få plats.

Hockeyn ska vi inte tala om.
Den är ännu värre.
Två målvakter och totalt tio utespelare på en stor blank is som ju faktiskt rymmer 40-50 personer när det är allmänhetens åkning.
Dessutom åker de där få spelarna och byter efter ungefär en minut.
En minut?!

Och Strandbadet.
Om simhopparna och simmarna tränar samtidigt behövs ju bara en bassäng istället för de tre vi slösar bort nu.
Hur mycket vatten per år skulle vi inte spara på det?

Kulturskolan är också ett sorgligt exempel.
Det finns till exempel cirka sju olika sorters dans.
Varför det?
Slå ihop alla till en sorts dans och låt dem öva tillsammans i aulan.
Då kan ena annexet på kulturskolan säljas och om vi låter någon av ungdomsorkestrarna på skolan spela musiken när dansarna tränar så kan vi sälja stereon i kulturskolans aula.

Jag kräver att Karlskoga kommun en gång för alla slutar mesa sig och tar steget fullt ut när det ska sparas pengar.

1. Den här veckan har vi dels fått vara med om att 20 gymnasielärare protesterar mot hur den nya gymnasieskolan i Karlskoga skapas…men inte vågar framträda med namn av rädsla för repressalier från ledningen och dels om att socialdemokraterna bestämt sig för att köpa tillbaka hela Karlskoga energi.

I det fallet har Göran Ståhlberg (s) uttalat sig och, apropå protesterna från oppositionen, sagt att “vi i S är överens om att genomföra affären. Och då blir det så”.

Han representerar ett parti vilket en gång bildades för att skapa ett demokratiskt samhälle byggt på allas lika värde, ett samhälle där alla fick göra sin röst hörd och skulle bli lyssnade på, där alla kunde uttrycka sina åsikter fritt och rakt av och där alla var lika mycket värda.

De lokala representanterna för det partiet kanske vid tillfälle - och exempelvis utifrån ovanstående - fundera över vilket debattklimat och vilken samtalston man skapat under vid det här laget snart ett sekels styre.

Hur känns det egentligen att - som demokratins föregångare i egna ögon - ha skapat ett samhälle där en hel grupp vuxna människor inte vågar yttra sig offentligt av rädsla för repressalier?

2. Den 4 november ska vi diskutera Vision 2020 och rösta fram framtidens Karlskoga under tre timmar i Bregårdsskolans aula.
Bra.
Men till detta har kommunen - som ändå påstår sig ha ont om pengar - engagerat Pernilla Månsson Colt och Ulf Spendrup.
Pernilla Månsson Colt gjorde, i den mån någon minns det, program i tv under 1990-talet huvudsakligen, lättviktiga program av vilka det bestående intrycket var att hon alltid gapade väldigt högt istället för att prata.

Under det senaste decenniet har ingen sett henne…vilket beror på att hon åke runt på sånt som så många andra föredettingar gör, leder debatter, håller i temadagar, horar med vad som fungerar för att kunna casha in de sista kronorna på de gamla 15 minuterna av berömmelse.

Nu kommer hon till Karlskoga, står på scenen några timmar och ler , säkerligen tappert med tanke på att allt som avhandlas är henne främmande, och kan se gå och lägga sig 20.000-25.000 kr rikare och på morgonen fundera på om det var Karlskoga eller Karlskrona hon var i kvällen innan.
(Jo, jag vet att hon är född i Örebro men du förstår hur jag menar).

Hennes uppgift hade kommunens informationschef Anders Björklund kunnat sköta bättre.
Honom hade dessutom betydligt fler känt igen.