Archive for the ‘Väsentligheter’ Category

1 december 2018 – Brittiska broar och värmländska skridskor

lördag, december 1st, 2018

Jag har alltid gillat det engelska talesättet ”We´ll cross that bridge when we get to it”, alltså att vi tar det bekymret om och när det dyker upp och inte nu, och funderat på en bra svensk översättning.

Och så kommer den. 23.44 fredag kväll på radion i bilen mot Brickebacken i ett program där man talar om uttryck man använder mycket eller för mycket.

Det är en värmländsk kvinna som kommer med lösningen (värmländska kvinnor kommer ofta med lösningar) när hon säger;
- Dä årner sig mä skridskor bare dä blir is.

Javisst.
Där satt den.

Olika fall av socialfall

onsdag, januari 13th, 2010

Det är, som så ofta, konstigt hur olika våra bidragsberoende behandlas.
Tänker jag apropå ett uppslag i Aftonbladet med rubriken ”Prinsessornas tuffa väskduell”.

Vanliga socialfall har strikta regler att ta hänsyn till och hålla sig inom.
Hyran + x antal kronor är vad som finns att sätta sprätt på och några tillgångar får man inte ha.
Det är till exempel inte okej att ha en bil som är värd mer än 10.000 kr (antagligen för att man med en dyrare bil kan få för sig att våga åka till Marieberg och handla och därmed placera skattepengarna utanför kommunen).

Men detta uppslag i AB handlar alltså om Victoria och Madeleine, två sessor som lever på bidrag, det vill säga dina och mina pengar, och som så här långt inte ens för en dag övervägt att försörja sig genom någon typ av arbete.
Madeleine har köpt handväskor för ungefär 300.000 kr.
Vickan har spenderat ungefär 250.000 kr på samma sak.

Det är för Vickans del till exempel en Hermés ”Birkin” någonstans mellan 60.000 och 125.000 kr i inköpspris och för Maddes del 17 handväskor i prisläge mellan 7.000 kr och 13.000 kr.

Du och jag har alltså betalat dryga halvmiljonen kronor för att två överklassparasiter ska köpa handväskor.
Ibland är tillvaron inte bara pervers utan betydligt värre än så.

Ba´så du vet

måndag, december 21st, 2009

Igår gick solen upp klockan 8.57 i Karlskoga och ned klockan 15.01.
Idag gick solen också upp 8.57 men går ned klockan 15.02.
En minut senare.
Nu går det, äntligen, åt rätt håll.

Förtydligande

tisdag, november 24th, 2009

Migrationsverket har beviljat Karlskoga kommun 885.000 kronor för ”betydande extraordinära kostnader för strukturella insatser i samband med flyktingmottagandet 2010″.

Jag vill, bara för säkerhets skull, påpeka att det alltså inte är sånt man menar när man talar om ”svarta pengar”.

Med en enkel tulipan?

tisdag, november 17th, 2009

blomvas

Bengt skickade den.
Jag tar inget som helst ansvar.

Provningar vi möta få eller Fasor i Filipstad

tisdag, november 10th, 2009

bilprovningen-besiktning
Foto: BILPROVNINGEN

Jag borde ha förstått det.
Och jag anade det längs vägen.

När jag ska beställa tid hos Bilprovningen via dess hemsida strular den oavbrutet när jag försöker boka. Det står ”error” så många gånger på skärmen att jag inser att det inte är en tillfällighet att ”error” rimmar på ”terror”.
Internetbokningen sparkar ut mig eller vägrar tala om vilka tider som finns och var.
Två gånger ger jag upp och återkommer nästa dag.
 
Till sist är ändå internetbokningen med på noterna.
På den tredje dagen får jag inte en tid i Karlskoga men väl en i Filipstad tisdag 10 november kl. 11.40.
Det är egentligen för sent.
För från och med midnatt mellan måndag och tisdag har bilen körförbud och får bara köras till verkstad eller besiktning.

Men det gör ju inget.
Det är gott nog.
En snabb tur till Filipstad, segla på en räkmacka genom besiktningen och ha en bil med en stämpel i pannan som säger att den går ett år til.
Tror jag.
Sätter mig i bilen och kör men får lite taskiga vibbar när det på första skylten efter Gelleråsen-korset står ”Filipstad 39″ och på nästa, i närheten av Lunedet, ”Filipstad 44″.
- Ett tecken, tänker jag.

Upptäcker dessutom att jag är sen men kör ändå inte en millimeter över 90 km/h på hela vägen.
Det kan förstås bero lite på att jag har en polisbil framför mig från Storfors till Filipstad.

Så jag är inte framme 11.40 utan fem minuter senare och tänker att måtte nu inte det strula till det.
Och det gör det inte.
Inte det.

Jag går in till ankomstregistreringen.
Knappar in SBO 394.
Och får ett finger i skyn från dataskärmen.
”Du har kommit till fel station. Du är bokad i Sunne kl. 11.40″ meddelar skärmhelvetet.
Det. Är. Inte. Ens. Roligt.

Carling Premier

fredag, november 6th, 2009

Efter att ha köpt och nu druckit två burkar Carling Premier kan jag konstatera att brottarbyxor numera finns som smakalternativ även när det gäller ljus lager.
Det är en kunskap jag hade kunnat leva utan.

Sandkorn från Ukraina

fredag, november 6th, 2009
YouTube Preview Image

Det här är Kseniya Simonova.
Thåström sjunger om att man i Sahara säger att varje sandkorn har ett nummer.
Det här är vad Simonova gör av dem i nummerordning.

Kseniya Simonova.
Sand.
Och ett upplyst bord.
Magiskt.

Saker som kan hända på väg till Örebro

söndag, november 1st, 2009

Jag borde ha anat det.
Jag var nämligen ute i tid.
Det är alltid farligt.

Jag stängde lägenhetsdörren, tog upp mobilen och konstaterade att jag skulle landa perfekt i Örebro och sitta på läktaren typ en kvart innan matchen började…och det räckte naturligtvis mer än väl.
Även om det inte var årets hetaste match jag skulle till Örebro för att bevaka var det förstås basic att vara där i tid.

Det är då jag upptäcker att lägenhetsnyckeln inte går att få in i låset.
Fråga mig inte sånt som ”hur” och ”varför” men när jag tittar på nyckeln ser den visserligen inte ut som Turning Torso i Malmö men den är helt klart böjd, omöjlig att använda, lägenhetsdörren går inte att låsa och det kan jag väl leva med men jag kommer inte att kunna ta mig in i huset när jag kommer tillbaka eftersom klockan kommer att vara efter 21 då.

Så jag får åka till Ulrika, låna sonen Kalles nyckel, åka tillbaka, låsa och sedan starta mot Örebro och då har marginalerna gått.
Jag kommer ändå att vara på matchen i tid.

Men.
Jag hinner två kilometer.
Då ser jag i backspegeln hur bilen bakom mig blinkar med helljuset mot mig.
Det är en bil målad i olika färger, med fem bokstäver på sidorna, den första ett ”P”, den sista ett ”S”, däremellan ”OLI”  och med ett roterande blåljus på taket.

Jag kör in till vägkanten, stannar och ur polisbilen kommer tre mycket vänliga poliser som undrar om det möjligen inte är så att bilen jag kör är lite stulen.
Typ.
- Inte vad jag vet, säger jag.
Jag har trots allt ägt den två år och under den tiden har den inte blivit stulen.
Framförallt inte av mig.

Vi kollar körkort, vi blåser lite alkotest och vi pratar lite hockey och tiden går lika snabbt som folk på väg till bolaget fem i sex en fredag.
Tills det visar sig att det handlar om den regskylt jag blev bestulen på i januari och anmälde stulen.
Som ligger kvar som stulen och när nu poliserna sett en skabbig Volvo har de kollat numret och sett att det finns något slags anmälan om stöld och frågan är då om det är en stulen skylt på fel bil eller något annat.

Vilket visar sig en smula svårutrett.
Men poliserna var väldigt trevliga.
Och den del av matchen i Örebro jag hann se helt okej.

Inte för att jag vet hur jag kom att tänka på det men…

lördag, oktober 31st, 2009

…på norska heter mjäll ”flass”.
På något vis låter det…farligare.
Och värre.


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu