Karlgrens blogg

Jag skyller på Lars Swanö.
Han skriver i VF om när Erik Hamrén tränade Degerfors och efter en seger mot AIK jämförde känslan med att vinna  med hur man kände sig efter bra sex.
Det är då jag kommer att tänka på Petter Hägerbäck.

Hägerbäck var en ung fjant från Stockholm som av en anledning än mer outgrundlig än den som fick Bofors IK att rekrytera Magnus Arvedson vid den tid det här utspelar sig var tränare för Bofors IK.
Då 26-27 år gammal. Typ.
Det var en svårartad tid för stadens sportjournalister.
Ringde vi fel dag eller fel tid eller när Petter höll på att laga middag eller något så blev han ledsen på oss.

Men.
Jag har alltid varit en anhängare av åsikten att man ska skriva som folk säger.
Helgen innan hade jag stått i ett bås i Nobelhallen och hört tränaren för ett pojkhockeylag 13-åringar – i ledningen med tre minuter kvar – skrika så hela hallen hörde det ”nu jävlar är det kuken som ska fram sista bytena” för att inpränta vikten av att satsa allt på att föra segern i hamn.

Det är inte så vackert sagt.
Men det är ur flera aspekter en väldigt talande bild.
Och representativ.

Så…söndagen därpå spelade Bofors hemma och förlorade oväntat.
Sur Hägerbäck i omklädningsrummet.
- Svag insats av laget, sade Hägerbäck.
Kunde ni tränare ha gjort något för att ändra det, frågade jag.
- Vi kan ju inte knulla grabbarna pigga, svarade Hägerbäck och jag tänkte ”jäss, där kom rubriken”.

Det blev också rubriken på Karlskoga tidnings sportsidor.
”Vi kan inte knulla grabbarna pigga” stod det i fet stil.

Tidningen blev färdigredigerad.
Sidorna gick iväg till Karlstad.
I tryckeriet tryckte någon på startknappen.

Men någonstans mitt i tryckningen av den måndagsupplagan av Karlskoga tidning bläddrade någon i tryckeriet igenom den KT som höll på att tryckas och såg att det faktiskt stod ”knulla” i en rubrik.
Denne någon ryckte till sig en telefon, ringde en NWT-direktör och frågade ”ska det stå ”knulla” i Karlskoga tidning?”
- Nej, det ska det verkligen inte, sade direktören.

Samtalet avslutades och sedan hände det.
Det som så här långt och hittills bara har hänt en gång på 126 år.
Ropet ljöd genom NWT:s tryckeri i Karlstad;
- Stoppa pressarna!

Två världskrig.
Ingo världsmästare i tungviktsboxning.
Olof Palme mördad.
Månlandning.
Berlinmurens fall.
Icke.
Det var när jag skrev ”K”-ordet i Karlskoga tidning som pressarna stoppades.
För första och hittills enda gången.

Omredigering av sidan i Karlstad.
Några få tidigt tryckta exemplar hann distribueras och Kurirens Larsa Grahn hann få tag i ett av dem i Örebro måndag morgon.
Men när KT nådde tidningens prenumeranter måndag morgon stod det ”Vi kan inte göra grabbarna pigga” i rubriken. 

Jag har med andra ord skrivit tidningshistoria.
Även om jag, kanske, under åren på journalisthögskolan hade trott att  jag skulle göra det av något annat och möjligen ädlare skäl…

This entry was posted on söndag, november 15th, 2009 at 10:11 e m and is filed under journalistik. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.