Karlgrens blogg

Det är naturligtvis svårt att inte få dålig smak i munnen av att se Horace Engdahl i SVT-dokumentären om akademien och kulturprofilen.

Men – jag måste ju erkänna att jag inte tycker att Ebba Witt Brattström skördar särskilt många moraliska poäng i sammanhanget.

Hon har varit gift med Horace Engdahl i 25 år och bott och levt i en subventionerad paradvåning på akademiens villkor och subventioner. Hon säger i tv att hon åkt med på betalda resor i diverse länder, suttit med i limousinerna – utom när hon varit osams med Horace och i protest cyklat bakom limousinen till galafesten istället – och levt gott på, bland annat, de miljoninkomster Horace dragit hem via akademiuppdragen.

Hon har, under alla dessa år, inte sagt ett kritiskt ord om vare sig Horace Engdahl, Svenska akademien eller kulturprofilen Jean-Claude Arnault.

Det enda hon offentligt gjort när det gäller Arnault är att ha skrivit under ett uppror till hans försvar och dessutom försökt få två kända skådespelerskor att skriva på.

Det erkänner hon i SVT och säger i samma andetag att hon var väl medveten om hur Arnault betedde sig och redan då för 20 år sedan visste vilket svin han var och att han var skyldig till det svinaktiga uppträdande mot kvinnor han anklagades för.

Nu skyller feministprofessorn, tidigare idag i Sveriges radio, lågt nog på ”husfriden”, sitt agerande för Arnault på att hon ”hade ett ettårigt barn som knappt sov på nätterna” och dessutom ett väldigt stressande jobb samt att hon, lika självklart, 20 år senare och efter att Arnault avslöjats av 18 kvinnor som till skillnad från henne vågade stå för sin kritik mot Arnault även utåt, skäms för att hon agerade som hon gjorde då.

Feministprofessorn har alltså i några decennier seglat fram på en räkmacka med räkor handskalade av akademien, levt gott på fester och i limousiner, bott i paradvåning subventionerad av akademien, vetat om Arnaults – och andras? – svinaktiga manschauvinistiska beteenden men inte yttrat ett ord av kritik vare sig mot Horace Engdahl förrän hon skilt sig från honom eller mot Jean-Claude Arnault förrän ett stort antal andra modigare kvinnor sett till att få honom fälld.

Man kan beskriva Ebba Witt Brattströms agerande med många ord i sammanhanget.

”Rakryggad”, ”moral”, ”etik”, ”feminism” och ”mod” är dock inga av de ord som seglar fram och tar ledningen.

Det är ganska lätt att inse hur Ebba Witt Brattström skulle ha karaktäriserats om hon inte haft den position och den plattform hon har.

Och det är väldigt svårt att inse att den beskrivningen och karaktäristiken hade varit felaktig.