15 oktober 2019 – Dags för årets avskjutning
Vill man vara säker på att reta upp en viss sorts män men har tröttnat på att viska ”Greta” i örat på dem finns det två andra säkra kort.
Thailandsresor och älgjakten.
Tänker jag när jag lyssnar på Radio Örebro i bilen. (Det är en arbetsplats där medarbetarna tycker om att sitta och prata med varandra om dittan och dattan och sedan sänds deras samtal ut av någon anledning).
Idag talar de med varandra om älgjakt.
Men, ärligt talat; att kliva upp tidigt på morgonen, stövla ut i skogen och sätta sig i ett torn, vänta där åtta timmar och sedan, om en älg råkar kliva förbi, lyfta sitt vapen och skjuta den intet ont anande älgen…är väl ingen större prestation, va?
Och, lika ärligt, var ligger det specifikt manliga i att göra det?
Jag har inga problem med att ni åker ut i skogen, träffar kompisar, skjuter älgar och jag inser också att jakten behövs. Dessutom minns jag från den tid då jag fortfarande åt döda djur att exempelvis älgkalops är bland det godaste i den kategorin.
Men snälla ni, gör inte något slags ”bedrift” av det. Det går ju på riktigt knappt att kalla det ”jakt” ens.