24 januari 2019 – Att drabbas av usel journalistik
Under rubriken ”SVT avslöjar” gör SVT Örebro allt utom just det och genomför istället ett totalt journalistiskt haveri inklusive offentlig hängning av två namngivna människor.
Det gäller Örebro Pride.
”Stora delar av bidragen till Örebro Pride” har, hävdar SVT, inte gått dit de ska utan ”hamnade i grundarnas egna fickor”.
2014 handlade det om ”nästan hälften av de insamlade pengarna”, avslöjar SVT som säger sig ha ”granskat hur föreningens ekonomi skötts sedan starten 2012”.
I helfigur utomhus berättar reportern att när han ”började granska det här” så, säger han, ”insåg jag snabbt” att det ”fanns flera ekonomiska tvivelaktigheter i den här föreningen”.
Därför har man ”granskat hur två av huvudaktörerna” använt ”de pengar som var tänkta att gå till just hbtq-frågor”.
Avslöjandena har ”fått kritik” samt ”mött starka reaktioner”, berättar den programenligt upprörde reportern.
De ”starka reaktioner” man kan redovisa är en enda anonym person säger sig bli ”så jävla förbannad” för att ”det här är skattemedel som ska gå till att främja hbtq-personer” och inte ”ska hamna i fickan på någon som sitter och skor sig på det”.
Några andra får sedan beskriva föreningen bakom Pride som ”en antidemokratisk ständigt konfliktdrabbad förening där ett fåtal personer styr med järnhand” (hur får vi varken veta eller får exempel på). Den har varit ”antidemokratisk” (på vilket sätt förklarar inte SVT) och ”kritiker systematiskt tystats ned och bytts ut” (hur det gått till i en förening med årsmöte och stadgar förklaras inte).
Alla anonyma är överens om att ingen någonsin haft någon insyn i föreningens ekonomi. Man hävdar att inte ens kassören haft insyn i de ekonomiska avtalen.
De två personer, som vågar stå för sina åsikter med namn, har en annan uppfattning.
I bild och med A4-ark som sätts upp ett efter ett visar reportern sedan hur Örebro Pride använt företaget Mefab och med först en bild att ägare till Mefab är Brittinger Örenius (häpp!) och sedan med nästa bild att ordförande för Örebro Pride är hennes dotter Anna Örenius (dubbelt häpp!).
Man kan naturligtvis ha olika krav på vad som i fyra delar i public service ska klassas som ett ”avslöjande”. Men något som de som avslöjas själva tjatat hål i huvudet på folk om sedan 2011 är svårt att klassa som ett sådant.
Om man till exempel googlar på ”Brittinger Örenius Örebro Pride” får man 240 träffar även om man räknar bort SVT:s avslöjande.
På Örebro Prides hemsida kan man snabbt hitta konstaterandet att ”Idén till Örebro Pride växte fram för sju år sedan av Anna Örenius och Brittinger Örenius”.
Samma information kan man hitta hos Örebrocompaniet och i intervjuer från 2012 och framåt kan man läsa om hur Anna Örenius 2011 arbetade som volontär på Pride i Stockholm och sedan fick idén att tillsammans med sin mamma starta något liknande i Örebro.
I ett reportage från 2012 kan man läsa om hur ”från och med nyår har Anna och hennes mamma, Brittinger Örenius, arbetat heltid med Örebro Pride” och att ”i Örebro är det Anna och hennes mamma som står bakom festivalen”.
Och så vidare.
År efter år. I reportage efter reportage.
Hur är det då med SVT:s påstående att ”I samband med nedläggningshotet har SVT Nyheter Örebro granskat hur föreningens ekonomi skötts sedan starten 2012”.
Ja, har man det så är det i alla fall inget man berättar för tittarna vilket man skyller på att ”föreningens ekonomiska redovisning är i viss mån bristfällig” (hur får vi inte veta) samt att ”Örebro kommun har inte sparat allt redovisningsmaterial som kommit in under åren” (Örebro kommun diarieför alltså inte underlag för bidragsansökningar? Det är väl allvarligt i så fall?)
Men ett tips som man fått visar en enskild händelse 2014 då Örenius bolag Mefab fått 125 000 kr från föreningen Örebro Pride för sitt arbete med att dra in sponsorer med mera.
Detta tips har man alltså lyckats vidarebefordra, vilket inte är någon storartad insats i ämnet undersökande journalistik.
Och;
eftersom den heroiske reportern snabbt berättar att han så snabbt insåg att det ”fanns flera ekonomiska tvivelaktigheter i den här föreningen” – varför då inte berätta om dem?
När man så påpekar att ”den på pappret ideellt arrangerade pridefestivalen i Örebro hotas av nedläggning” har man dessutom slagit fast skuldfrågan bakom nedläggningshotet, bland annat i form av ”hur två av huvudaktörerna bakom evenemanget har använt de pengar som var tänkta att gå till just hbtq-frågor” men som anonym fegis alltså får vara förbannad över eftersom dessa pengar inte är något som ”ska hamna i fickan på någon som sitter och skor sig på det”.
Det är naturligtvis inget avslöjande eftersom man inte avslöjar något.
Man hänger ut skurkar som i så fall hängt ut sig själva oavbrutet sedan 2011.
Och man glömmer att det påstådda nedläggningshotet beror på att man letar en ny arrangör eftersom exempelvis Anna Örenius efter sju år inte orkar dra sin del av lasset längre kring den fantastiska folkfest som Pride i Örebro blivit.
Man hänger oskyldiga i en offentlig rättegång där utgången är given i förväg och man gör det i public service där man på hemsidan längst ned läser att ”SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant”.
Så långt läste uppenbarligen varken reportern eller hans chefer innan de lät publicera sin offentliga hängning.
Illa?
Ja. På många sätt.
Att det är usel journalistik är en sak.
Det kan man leva med även om man skäms som yrkesverksam i samma bransch.
Värre är att man tar heder och ära av två människor utan att kunna belägga varför så ska ske – mer än att man vid ett tillfälle 2014 ha fått betalt för vad som innan beskrivits som ett heltidsarbete.
Då är det värre på annat sätt.
När SVT sprider dravel om frontfigurer inom något som Pride så vaknar trollen snabbt och det dröjde förstås inte länge innan SVT:s avslöjande fanns på högerextrema nätsajter.
När jag tittade hos Samnytt i kväll hade ”nyheten” så långt fått 509 delningar.
Homofoberna och högerextremisterna har säkert goda möjligheter att stöka till tillvaron för två eller tre generationer Örenius.
Vilket ansvar tar SVT för det?
Får vi svar på även den frågan i rörliga bilder med heroisk reporter?
Jag lider med de drabbade.
Ingen förtjänar att drabbas av så usel journalistik.