Men det finns hopp.
Lex Frölunda. Och Lex AIK.

Frölunda såg blekt ut i säsongsupptakten och var efter tre omgångar utan seger.
Sedan åkte man till Karlstad och match mot Färjestad – alltid seriens hetaste möten – och vann.
Den matchen var vad Frölunda behövde för att explodera.

Matchen därpå i Karlstad.
AIK på besök.
Sex skott på mål de två första perioderna och så blekt framåt att jag kunnat stå i Färjestads mål.
Sedan åkte AIK hem och mötte Djurgården inför 13.850 åskådare, första Stockholms-derbyt på x antal år – och vann med klara 5-2.
Den matchen var vad AIK behövde för att få ur sig allt man har i sig.

På lördag möter Bofors Örebro hemma.
Då kvittar det hur det sett ut innan, hur lagen spelat, att Bik bara vunnit en match medan Örebro har fem raka segrar.
Då är det fucking jävla Örebro som motståndare – och den matchen kan vara precis vad Bofors behöver för att komma igång på riktigt.

Det hoppas jag.
Det. Och att vi slipper ägghjärnor på läktarna som skriker ”hata, hata, hata Örebro”.