Archive for the ‘Folklivsforskning’ Category

18 januari 2019 – Om det inte alls geniala i att supa

fredag, januari 18th, 2019
I SVT torsdag kväll ett kulturprogram.
På menyn i det denna utsändning en diskussion med två programledare och två inbjudna kulturprofiler, båda för säkerhets skull med mungiporna på tjugo i fyra för att vi ska veta att de är Seriösa och Väldigt Intellektuella.
Ämnet ännu en upprapning på temat konst, genialitet och alkohol och det obligatoriska bildsvepet från Hemingway till Bukowski.
”Hade all denna genialitet och allt detta skapande varit möjligt utan alkoholen? Vilket samband finns mellan alkoholen och skapandet?” är frågeställningarna.
De frågorna är lika idiotiska som alltid.
Alla som supit lite mer professionellt vet att det enda som händer med ens genialitet när man dricker à la stordrift är att man blir dum i huvudet.
Alla vet att tänker man stora tankar så är de ändå inte större än ”ska jag hämta en öl till eller ska jag gå och pissa först?”
Alla vet att när man dagen efter läser det man skrivit på fyllan är det klyschigt, patetiskt, självcentrerat och i största allmänhet ömkligt.
Frågan är alltså inte hur alkoholen gjort dessa författares skapande möjligt.
Frågan är vad de hade kunnat åstadkomma om de inte använt goda delar av sin kreativa tid till att istället supa skallen i bitar.

5 januari 2019 – Vi lever i ängslighetens och de uteblivna preskribtionernas tid

lördag, januari 5th, 2019

1977 släppte Magnus Uggla albumet ”Va ska man ta livet av sig för när man ändå inte får höra snacket efteråt”.
Det är ett lysande album men jag är förvånad över att det ännu inte är någon som krävt att Uggla ska bannlysas från tv, radio och alla andra former av offentliga framträdanden.
För där på skivan och i låten ”Jag skiter” sjunger Magnus Uggla;
”Alla människor bara snackar
Om hur dom vill man ska va
Dom är bögar allihopa
Jag funderar på att dra”.
Inte bara omoget och ansvarslöst utan även homofobiskt.
Att raderna ännu inte föranlett offentlig korsfästning av Uggla är märkligt.

För vi lever i ängslighetens, de ömma tårnas och de aldrig preskriberade syndernas tid.
Få veckor går utan att vi påminns om det.

Senast har någon i USA gått igenom 40 000 Twitter-inlägg och hittat ett där Kevin Hart skriver att en av hans största rädslor är att sonen skulle växa upp och bli bög.
Efter att det uppdagats att Hart uttryckte sig så 2010 blev alla vederbörligen indignerade och krävde som en man, förlåt som en hen, att Hart skulle kläs i tjära och fjädrar och han fick lämna det planerade uppdraget som programledare för Oscars-galan. Att Hart själv tog avstånd från det gamla uttalandet och förklarade det korkat och att han utvecklat sitt tänkande sedan dess båtade naturligtvis föga.

Förra veckan handlade det om Mikael Persbrandt som i manuset till sin självbiografi beskrivit vad han kallar en drömsekvens under en rusperiod, där ett övergrepp av sexuell karaktär fanns, en sekvens som ströks ur boken innan den publicerades.
När Persbrandt nu fick jobbet att läsa dikt i tv nyårsafton blev följaktligen Mia Skäringer, Sofia Helin, Helena Bergström med flera programenligt upprörda över att han fick framträda i tv trots den aldrig publicerade boksekvensen.

I USA fick en domare nominerad till Högsta domstolen av Trump – Brett Kavanaugh – en besvärligare resa mot jobbet efter att ha anklagats för att, eventuellt alkoholpåverkad och pårökt, ha viftat med snorren  på collegefest 25 år tidigare.

Och så vidare.
Folk har sagt olämpliga saker, betett sig korkat eller ännu värre porrsurfat och några decennier senare ska mattan ryckas undan under deras fötter och de ska dratta på arslet ”sig själv till straff och androm till varnagel” som man uttryckte sig i domar fordom.

I all evighet amen och det här håller ju inte.
Vi kan, för det första, konstatera att om alla vi som i unga dar uttryckt oss eller betett oss olämpligt ska hålla käften kommer mänskligheten att bli som ett soundtrack till Ingmar Bergmans ”Tystnaden”.

Man blir inte en sämre programledare för att man uttryckt sig korkat om homosexuella för ett decennium sedan eller en mer olämplig artist för att man använt ordet bögar nedsättande för 41 år sedan.
Ej heller ska man få yrkesförbud och hindras läsa dikt i tv för något man kunde ha beskrivit i en bok men aldrig gjort och eventuellt snorreviftande på college för ett kvarts sekel sedan medför varken att man blir sämre eller bättre som domare.
Jag kan, ärligt talat, inte ens bli upprörd över möjligt porrsurfande och har faktiskt aldrig träffat någon som varit upprörd över det på riktigt. Däremot många som varit lämpligt rosenrasande offentligt över saken.

Vad man däremot kan bli upprörd över är om människor – män eller kvinnor – decennier efter sina mindre intelligenta beteenden fortfarande agerar och beter sig korkat, sexistiskt, förnedrande mot andra människor.
Det är illa.
Då finns det ingen utveckling i dem.

Korkade uttalanden och beteenden för ett kvarts sekel sedan eller att man eventuellt gjort något dumt…I couldn´t care less. Jag lyckas inte ens bli upprörd över avslöjat porrsurfande.
Dessutom är det ju så att vi har den grundlagsskyddade rättigheten att uttrycka även för tillfället icke populära åsikter utan att få käften tillstängd.

Applicerar vi tesen ”den som är utan skuld kastar första stenen” på allt det här är det ändå inte så bråttom att ducka.

1 januari 2019 – Åtta av tio svenskar ganska kloka…

tisdag, januari 1st, 2019

Novus har gjort en undersökning på uppdrag av organisationen Sveriges annonsörer.
Uppdraget var att undersöka svenska folkets attityd till att kändisar gör reklam för spel och spelbolag.

Resultatet?
Åtta av tio svenskar är negativa till att kända personer gör reklam för spelbolag.
En procent av de som svarat är positiv, resten är varken positiva eller negativa.

Man skulle också kunna sammanfatta resultatet så här;
åtta av tio svenskar är ganska kloka.

22 december 2018 – Lagom är bäst. På riktigt.

lördag, december 22nd, 2018

På radion under hemvägen ett av dessa program som återkommer med en berusad papegojas monotona envishet.
Det handlar om oss. Svenskarna. Sverige.
Om att vi är så bleka, alltid försöka komma överens, aldrig ska bråka, är konflikträdda, vi lever i mellanmjölkens land, vi är inte bara ”såå svenska” utan, än värre, ”såå lagom”.

Absolut.
Det ska vi vara stolta över.
Inte bara över att vi är överens om mycket, hittar kompromisser och lösningar alla kan leva med och befinner oss i ett åsiktsmässigt mittfält där de flesta av oss landar till slut.
Utan också över att vi är ”lagom”.

Ordet ”lagom” kommer från ”laget om”, alltså laget runt.
Det kom till när drycken eller maten skulle gå bordet runt, laget runt och alltså räcka laget om, räcka ”lag om”.

Att vara lagom är alltså att vilja och se till att allt räcker till alla.
Är det en svensk egenskap kan vi vara stolta över den.
God lagom jul på er allihop.

16 december 2018 – Exakt så

söndag, december 16th, 2018

Sista timmen av årets Musikhjälpen.
Direktsänd i SVT. 50,5 miljoner kr insamlade.
Ett reportage från Guatemala, en man som sitter med sin funktionshindrade dotter i knät.

Jag har ägnat, vid det här laget, 38 år på heltid som journalist åt att använda ord rätt, förklara ord rätt, använda dem riktigt och exakt.
Men det är inte jag utan mannen med dottern i knät som naglar fast det exakta med oss människor.
- Funktionshindret är ju inte bara det som man kan se, säger han.
- Har vi inte inlevelseförmåga så har ju vi också ett funktionshinder.

Exakt.

15 december 2018 – Naturligtvis ljuger kvinnor. Också.

lördag, december 15th, 2018
Läser dagstidningar lite ostrukturerat och råkar därför såhär, flera veckor i efterhand, hamna i en intervju i SvD med skådespelaren Chatarina Larsson från början av november.
Det handlar om metoo och sexuella trakasserier och Chatarina Larsson säger många kloka saker i intervjun.
Men.
I den långa textens näst sista mening säger Larsson att ”med metoo har man förhoppningsvis förstått att kvinnor inte hittar på saker för att hämnas”.
Det är, faktiskt, ett ovanligt tramsigt påstående.
Vi hittar på och ljuger i diverse olika situationer och av diverse olika skäl. Män och kvinnor. Unga och gamla. Skåningar och norrlänningar. Svenskar och invandrare. Vilka grupper du vill.
Du och jag.
Vi har, till exempel. så gott som alla ljugit om vår ålder för att komma in på något ställe eller för att få köpa alkoholhaltiga drycker. Vi har, fortfarande många av oss, skyllt på någon annan i en eller annan situation för att slippa ta ansvar själv. Det var i allmänhet inte vi som kastade stenen som krossade fönstret och många bråk började med att den andre slog tillbaka.
Vi har tummat på sanningen, överdrivit eller ljugit för att nå egna fördelar, klara oss fria eller sätta dit någon.
Jag kan, efter hundratals rättegångar och efter att ha läst och lyssnat till skilsmässobråk, arvstvister och vårdnadstvister under några decennier som journalist, konstatera att många av oss i specifika situationer gör så – för att vinna egna fördelar eller för att hämnas på någon annan.
Det är, i ett antal situationer, fullt naturligt och ganska mänskligt.
Jag har gjort det, du har antagligen gjort det.
Och skulle vi – för att ta ett exempel ur en helt annan debatt – stå vid en gräns och veta att vi visserligen är 18 år och två månader gamla men att vi inte blir insläppta om vi passerat 18-årsgränsen så skulle många av oss envist hävda en ålder på 17 år och 9 månader.
Förstås.
Därför hittar kvinnor och män på saker.
Därför ljuger vi i specifika situationer.
Inte alla, inte alltid men relativt många i relativt många situationer.
När det gäller metoo är den rörelsen bland det bästa som har hänt under det senaste decenniet – på alla sätt och vis.
Naturligtvis är det så att majoriteten av de som vittnar om trakasserier och övergrepp talar sanning.
Och jag är, faktiskt och dessbättre, övertygad om att metoo kommer att få bestående resultat.
Däremot kommer den inte att hindra oss från att även i fortsättningen visa mänsklighetens sämre egenskaper.
Som att hitta på och ljuga då och då för egen fördel eller för att jävlas med någon.
Det kommer vi att fortsätta att göra.
Kvinnor och män.
Det är kanske inget att vara stolt över – men det är något vi kommer att få leva med även i fortsättningen.
Och det är inget jag hittar på vare sig för att hämnas eller av något annat skäl.

7 december 2018 – Om det goda i teknisk utveckling. På riktigt.

fredag, december 7th, 2018

När män fortfarande är unga pojkar sätter vi smatterband i bakhjulet på cykeln för att få ett häftigt ljud, något större varvar vi upp mopeden, som bilförare trampar vi uppfordrande på gaspedalen och pumpar på i väntan på grönt vid stoppljusen och som familjefäder beklagar vi att kundvagnen på Ica Maxi är utan motorljud men kan möjligen kompensera med motorsågen vid sommarstugan.

Så långt var tillvaron ganska hyfsad.
Sedan kom grönsaksätare, skogsmullar och velournissar med tjafs om miljön och bilismen och utsläpp från bensin- och dieselbilarna vi körde och allt var förstört.

Elbilar.
Tystlåtna.
När varje riktig karl vet exakt hur kort tid man behöver för att välja mellan något som låter som en symaskin på Valium eller en stadsjeep med en hederlig V8:a.

Nu är det löst.
Soundracer är ett svenskt företag som tillverkar och säljer en apparat som ger konstgjort motorljud.
Den ansluts till bilens cigarettändaruttag (för så säger vi riktiga män fortfarande om stället där man placerar mobilladdaren) och läser sedan av hur bilen accelererar, växlar, bromsar ned och följer den verkliga körningen med artificiella ljud.
Man kan, till och med välja, mellan ljuden från en Ford Mustang, en Lamborghini V10 eller en Ferrari V12.

Smatterbandet har blivit hightech.
Tillvaron är åter i balans.
Ingen man i min ålder kommer hädanefter att någonsin säga ett negativt ord om teknisk utveckling.
Vrrrooom…

5 december 2018 – Nya synpunkter om en bra kost

onsdag, december 5th, 2018

I en ny stor EU-undersökning som CAN redovisar idag säger åtta procent av de svenska männen att de dricker alkohol för att ”det är en del av en bra kost” och två procent att de gör det för att det är ”hälsosamt”.

Folkhälsoupplysningen har en del kvar att jobba med.

1 december 2018 – Brittiska broar och värmländska skridskor

lördag, december 1st, 2018

Jag har alltid gillat det engelska talesättet ”We´ll cross that bridge when we get to it”, alltså att vi tar det bekymret om och när det dyker upp och inte nu, och funderat på en bra svensk översättning.

Och så kommer den. 23.44 fredag kväll på radion i bilen mot Brickebacken i ett program där man talar om uttryck man använder mycket eller för mycket.

Det är en värmländsk kvinna som kommer med lösningen (värmländska kvinnor kommer ofta med lösningar) när hon säger;
- Dä årner sig mä skridskor bare dä blir is.

Javisst.
Där satt den.

30 november 2018 – Vad är det för fel på män i min ålder?

fredag, november 30th, 2018
…och mest är det ju väldigt tramsigt när äldre män och diverse fanatiker engagerar sig i Luciatåg, pepparkaksgubbar när de aldrig i sitt liv brytt sig om saken förut och aldrig tyckt det varit något att heller bry sig om.
Vilket det ju inte heller är.
Resten av året ägnar de sig åt att engagera sig i psalmer på skolavslutningar – efter att under ett helt liv totalt struntat lika mycket i den saken – eller visar upp ett nyväckt intresse för svenska flaggan och nationaldagen vilket är två saker de också fullständigt nonchalerati under alla år som gått men nu försvarar med en berusad papegojas monotona envishet eller frustar indignerat över hur olika religioner väljer att kommunicera att det är dags för bön.
Herregud, vad är det för fel på män i min ålder?
Klimathotet riskerar att spoliera vår framtiden och planeten vi lever på och ni ägnar blod, svett, tid och tårar åt att sprida lögner om pepparkaksgubbbar?
Alltså…ett gott råd; släpp sargen och kom in i matchen.

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu