30 maj 2019 – Just så är det
torsdag, maj 30th, 2019När jag läser rubriken till Fazers pressmeddelande om mjölkchokladen inser jag att den och jag har en hel del gemensamt.
Rubriken?
”Mjölkchoklad – älskad men missuppfattad”.
Archive for the ‘Goa ögonblick’ Category
23 maj 2019 – Dags att vässa tungan, Göteborg
torsdag, maj 23rd, 2019Göteborgska Triumfglass och bryggeriet Poppels lanserar nu ölglassen, ”A glass of beer”.
Glassen, en ekologisk vaniljgräddglass med maltrippel, kommer att säljas i utvalda restauranger och glassbarer i Göteborg denna sommar.
Äntligen! Nu väntar vi bara på vad Göteborgs-humorn kan göra på temat ”ölglas” och ”ölglass”.
12 april 2019 – Lika illa?
lördag, april 13th, 2019Ett mejl från en nätdoktor idag har rubriken;
”Därför kan det vara skadligt att dra ut fingret ur örat”
Rent spontant känns det nästan lika illa att inte göra det.
6 september 2018 – Astrid, Jacob och vi andra
torsdag, september 6th, 2018Att vara journalist är ett privilegium. Och det är inte bara för att man inte behöver jobba.
Som denna torsdag eftermiddag.
Malin Billing berättar om sin mormor och konstaterar att alla har en relation till henne.
Det har hon rätt i.
Malins mormor hette Astrid Lindgren, för övrigt den tredje största svenska artisten på Spotify idag om vi ska ge henne ett nutida mått.
Det gör vi inte här på Regeringsgatan.
Istället läser Malin ett brev Astrid skrev till Natur och kultur och Astrids rader får oss att skratta, le mot varandra och då tänker jag att det var ju det Astrid Lindgren gjorde.
Fick oss att se och le, le mot varandra, alstras av varandras leenden och växa i varandras ögon.
Det är en fantastisk inspiration.
Sedan kommer miljardären Jacob Wallenberg, till fots och med keps på huvudet och i sällskap med en kvinna han språkar med längs vägen.
Han påminner, en stund in i samtalet, om att när Investor firade 100 år och gav ut en bok hade man på omslaget ett citat från gamle Marcus Wallenberg från 1946 då han skrev till sin bror ”Att skifta från det gamla till det som kommer är den enda tradition värd att bevara”.
Han har just lämnat SAS-styrelsen efter 17 år där och talar om hur och varför flygbolaget kom till.
- Det kom till för att hjälpa företagen, för att hjälpa dem ut i världen vilket vi svenskar ju är så oerhört beroende av, påminner han.
Sedan tar han sin papperskasse, tar på sig kepsen igen och kliver iväg, går mot Kungsträdgården utan vare sig tjänstebil eller livvakter i sikte.
Att sedan Anna Maria Corazza Bildt sitter i en fåtölj i hotellfoajén med benen uppdragna under sig och att jag är nära att krocka med Alexandra Pascalidou när hon kommer och drar en väska efter sig på Stockholm C känns bara naturligt en dag som den här.
För det är en dag då Sverige återigen känns som ett fantastiskt land att leva i.
Och som ett land jag vill ska vara detsamma även efter den söndag där valet ju, bland annat, handlar om huruvida vi ska fortsätta växa i varandras ögon eller ej och om vi ska fortsätta förstå hur oerhört beroende av världen vi är eller försöka bygga en vallgrav längs gränserna.
Jag vet vad jag vill.