Karlgrens blogg

Dagens industri refererar Forbes årliga lista över de döda kändisar som tjänar mest pengar och skriver att det i första hand är musiker som tjänar pengar som döda.

”Framförallt är det musiker som dominerar Forbes årliga rankning som går under samlingsnamnet ”Dead Celebrities”. Nio av de 13 namnen som affärstidningen har inkluderat återfinns inom musiken, däribland John Lennon, Prince och Marilyn Monroe”, skriver tidningen.

Ja, det är ju roligt att den kände musikern Marilyn Monroe tjänar pengar även efter sin död. Då har hon säkert råd med en lampa för att lysa upp kulturskymningen.
Håhåjaja.

Lite gammal känner man sig när man läser att London-församlingen Chelsea Old Church kunnat ersätta sin gamla trasiga orgel med en ny kyrkorgel…efter bidrag från Eric Clapton och Mick Jagger.

Carola förklarar(?) varför hon inte ställer upp i melodifestivalen nästa år;
”Vi som har ställt upp och börjar bli lite seniora har åkt ut med badvattnet och jag ställer inte upp om det är dött lopp”.
Det är väl okej om Carola och andra kyrkligt högtravande proselyter talar i tungor men kan de inte nöja sig med att göra det i kyrkan?

Med posten kommer Amanda Jenssens ”Happyland” och Kents ”Röd” och eftersom jag fick abstinens, svårartad abstinens, även Lisa Ekdahls  ”Pärlor av glas” från 2006.

Och Amanda Jenssen låter förträffligt och har kvalitéer som gör att hon kommer att etablera sig på toppen hur enkelt som helst och Kent låter…Kent, låter Kent som Kent alltid brukar låta Kent och det är bra men går man ut och pissar gör det inget för man är tillbaka och inne i musiken direkt igen när man kommer tillbaka, det är lika varierat som en deltävling i melodifestivalen.
Men bra.
Kent-bra.

Men Lisa Ekdahl…jag har, naturligtvis beställt ”Pärlor av glas” för fantastiska ”Ljug för mig älskling” men…”Nästan glad”!…”Ljudlöst och salt”!…Kan någon själ begripa”!…”Vraket”!…”Där ser du själv hur högt du når”!…det är så bra, så bra, så bra och jag tar tillbaka allt jag sagt om Lisa Ekdahl och påstår motsatsen.

Jag har suttit fast i en ”Vem vet inte du inte jag”-grundad fördom om Lisa Ekdahl och kom över den först med ”Ljug för mig älskling” men nu köper jag henne fullt ut och helt och hållen…och bortser från att hennes intonation är som en svensk 30-talsfilm…och allt annat…hon är en fantastisk singer/songwriter…och om inte Niclas Lagerstam tar Lisa Ekdahl till Putte i parken i sommar kommer jag att ringa till Kuriren och berätta att hans fyrhjulingsförare körde utan hjälm i somras.

…blir det inte.
Men den här lyssnar jag på några gånger varje dag.
På söndag är hon i Karlstad.
Men inte jag.
Ibland är livet orättvist.

Man kan inte beskylla Robert Platni (på bilden tillsammans med bandhunden) för att vara feg.

Han inte bara tar ett nytt band till Woodys (jag menar, hur ofta händer det?) utan han gör det till och med fredagen den 13, det vill säga nu på fredag.

Bandet består dessutom  – som för att utmana ödet ytterligare – av tre örebroare.

Det handlar alltså om Mark & Company som om två dagar gör sin första spelning på Woodys.

Beskedet har redan sänt chockvågor genom tillståndsenheten på socialen.

- Vi undersöker nu om det verkligen är förenligt med Woodys serveringstillstånd att ha ett band som varken innehåller Åke Noreén, Thomas Augustsson eller Örjan Härdig, säger alkoholhandläggaren Ulf Fogelberg i ett pressmeddelande.

- Det är mycket tveksamt och vi ser allvarligt på det här.
- Accepterar vi spelningen blir det under förutsättning att Platni blandar valium i pilsnern fredag för att lindra stampublikens reaktioner, konstaterar Fogelberg.

…för nu har den här slagit rot i skallen.

Det kan ju, faktiskt, vara så att Winnerbäcks ”Jag får liksom ingen ordning på mitt liv” är den mest sanna låttexten sedan Uggla landade ”Kung i baren”.