Elin Ersson som hindrade ett flygplan från att lyfta från Landvetter för att rädda en ung man undan utvisning döms för brott mot luftfartslagen. Ersson döms till 60 dagsböter vilket för hennes del motsvarar 3 000 kr.
Det känns alldeles utmärkt.
Att hon döms, alltså.
Det finns vissa saker att fundera över i domen ur en mer principiell synpunkt – som att lagstiftaren inte tycker att det är särskilt allvarligt att strula så att man stör flygtrafiken, påföljderna är ganska milda och för att ha ett ansvar ska man ha underlåtit att lyda vad befälhavararen ombord, dvs kaptenen, har sagt vilket är svårt i fallet Ersson eftersom kaptenen inte sade något direkt och inte heller hördes i tingsrätten.
Men.
Naturligtvis känns det spontant rimligt att Ersson döms.
Vi måste till att börja med – ännu en gång – skilja mellan moral och juridik.
Hur mycket vi än skulle sympatisera med hennes strävan att förhindra pojkens utvisning – lite pinsamt för det hela är det visserligen att han inte fanns med på det aktuella planet – så kan vi ju inte ha det så att vem som helst får hindra vilket flygplan som helst från att lyfta varken för att hindra en utvisning, vädja till sin käresta att inte lämna en och åka till Teneriffa eller för att dra ut på förloppet så att kompisen som sitter fast i en bilkö på motorvägen hinner med till Kreta.
Om vem som helst får samhällets okej för att göra sådant så får vi kaos och Vilda västern.
Det vill vi inte ha.
Land ska med lag byggas och om vi tycker att lagen bygger landet fel får vi slåss för att ändra lagen.
Inte välja att bryta mot den utifrån ett personligt infall.
Därför kan vi inte ha aktivister som hindrar flygplan från att lyfta för att hindra utvisningar.
Därför kan vi inte ha djurrättsaktivister som går till attack mot svenska bönder som driver ett jordbruk inom lagens ramar.
Därför kan vi inte ha så kallade fredsvänner som bryter sig in på försvarsindustrins områden och ägnar sig åt sabotage av företagets egendom.
Var och en av oss kan inte stifta sina egna lagar.
Ingen av oss vill leva i det samhälle vi då skulle få.
Därför kan vi varken köra på vänster sida av vägen även om vi tycker att det är mycket bättre eller hindra flygplan från att lyfta för att vi tycker att avvisningsbeslut är fel.
Därför var det också rätt att döma Elin Ersson för att hon tog lagen i egna händer.
Att vi sedan kan sympatisera med hennes engagemang, tycka att Sverige kan ha en mer generös asylpolitik eller göra mer för människor av solidaritet är en annan sak.
Den saken handlar om moral.
Att hindra tio miljoner svenskar från att ta lagen i egna händer handlar om juridik – och om att ha ett fungerande samhälle.