Karlgrens blogg

Under hösten 2018 började drinken ”Porn Star Martini”, en vaniljvodka med passionsfruktslikör och limejuice serverad tillsammans med ett glas champagne, bli allt mer populära i brittiska barer.
Varuhusjätten Marks & Spencer noterade – vi behöver inte diskutera hur – detta och började sälja en egen färdigblandad variant med samma namn.

Det gick naturligtvis på det enda sätt det kan gå i en tid då man inte ska sätta ned foten någonstans utan att undersöka med förstoringsglas att där inte finns någon öm och känslig tå att trampa på.
Klagomålen strömmade in.
M&S anklagades för att ”normalisera pornografi”.
Avgörandet föll när den brittiska branschorganisationen för alkoholproducenter(!) ställde sig bakom kritiken och krävde ett namnbyte.
Nu säljer M&S drinken under namnet ”Passion Star Martini”.

I ett uttalande säger en representant för alkoholproducenterna lika nöjt som förnumstigt att ”det här påminner spritproducenter om att de alltid bör hålla sig borta från namn eller bildval som associeras med sexuell aktivitet i marknadsföring eller etikettering”.

Nu väntar vi på domens dag för drinkar som Screwdriver, Hot Pussy, Octopussy, Pussyfoot, Virgin Mary liksom gin- alternativt rom-drinken Adios Motherfucker.
Shoten Quick Fuck behöver vi ens diskutera.
En annan shot, Condom, och drinken Safe sex on the beach tyder visserligen på ansvarstagande men får väldigt svårt att klara sig undan anklagelsen att associeras med sexuell aktivitet.

Frågan är väl också om vi, i de ängsligaste av tider, inte ska fundera över om ”Helan går” kan missuppfattas och om vi i klimathotets och metanutsläppens era verkligen ska uppmuntra folk att beställa en Crazy Cow vid bardisken.

Resumé refererar en studie som globala undersökningsföretaget System1 har gjort.
Den visar att det lönar sig att ha en Ronald McDonald, en M&M-gubbe, Ipren-mannen eller en Ica-Stig.

Fiktiva karaktärer ökar reklameffekten och kampanjer som innehåller en maskot har 37 procents större chans att öka bolagets marknadsandelar än kampanjer som inte har en liten filur, konstaterar System1.
Kampanjerna med en maskot har dessutom 27 procents högre chans att öka kundtillströmningen, enligt företaget.

Moderaternas mani att envist hålla fast vid Hanif Bali har äntligen fått en vetenskaplig förklaring.

Sitter på tåget och läser på om Cloetta inför en intervju i Stockholm denna morgon.
Företaget startades av bröderna Bernhard, Christoph och Nutin Cloetta 1862 under namnet ”Bröderna Cloettas Damp-Chokolade-Fabrik”.
Det är fullt möjligt att de skulle ha valt ett annat namn idag.

Idag faller domen mot Asap Rocky och Svenska dagbladet sätter rubriken;
”Världens blickar riktas mot Stockholm i väntan på domen”
Det känns skönt att onsdagen inleds utan journalistiska överdrifter.

Gekås har fått klartecken till att bygga ett 27 meter högt hotell med 140 rum i anslutning till sitt varuhus och investerar 250 miljoner kr i bygget.

Det kan vara något fel på mig men…jag har aldrig varit och handlat och haft lust att stanna på ett hotell intill affären över natten.

Sitter i Helsingborg och konstaterar, när jag läser lokaltidningen.se, att det inte finns någon anledning att vara rädd för att politikerna inte ska ta sitt ansvar och sätta ned foten i de stora samtidsfrågorna.

I Klippan har Tim Nedrup, konstnär från Höganäs, haft uppdrag att göra en ny fasadmålning på föreningshuset Sågen. Kommunen ville ha ett motiv med den lilla fågeln kungsfiskaren.
Men det vet man ju hur konstnärer är. Totalt opålitliga, ofta vänstervridna och säkerligen drogliberaler.

Så först målade fanskapet en maskros som i bakgrunden skulle spreta över väggen. Han tyckte ”bladen är rätt coola”.
Typiskt flum.
Sverige”demokraten” Åsa Edvardsson slog, som sig bör, omedelbart larm och påpekade att föreningshuset är ”politiskt ofärgat” och då ville hon ”inte ha en maskros på grund av anknytningen till Miljöpartiet”.
Ingen maskros, alltså. Edvardsson påpekar att ”vi var rätt överens med de styrande partierna om det här”.

När denna vakthållning i demokratins tjänst var genomförd kunde man kanske tro att politikerna i Klippan skulle få lite lugn och ro.
Icke.
Efter nederlaget i maskrosfrågan försökte den så kallade konstnären att göra vad han beskriver som ”ett abstrakt mönster i regnbågens färger” på en kameoleont på väggen.
- Regnbågen blev okej, säger Nedrup.
- Jag är utbildad konstnär och regnbågen följer färgskalan.

Nu ryckte SD:s lokala stormtrupp ut igen. Förstås.
Där andra såg just en regnbåge – möjligen till fördel för den kommunala ekonomin med en tunna full av guld vid sin fot – insåg Edvardsson att det bara var smygreklam för Pride och andra perversiteter.
- Jag vill inte ha regnbågens färger för det är ett statement, säger hon till lokaltidningen.se.
- Jag har inget emot den ”saken” men det ska vara ofärgat, förklarar Sverige”demokraten” som dock visar sin liberala sida genom att förklara att hon ”har absolut inget emot en kameleont”.

Själva kungsfiskaren har dock SD i Klippan inget emot, trots att den söker sig till andra länder när det blir besvärligt hemma.
Huruvida acceptansen för kungsfiskaren har att göra med fågeln hos Wikipedia beskrivs som utrustad med en ”oproportionerligt lång, rak och dolkformad näbb”, framgår inte av lokala media.